Ordning och reda bland betyg och skriftliga omdömen i skolan

Uppdaterad 2008-10-22
Kommunerna börjar nu anpassa sig till de nya bestämmelserna om skriftliga omdömen. Skolverket har idag skickat ut sitt "Förslag till allmänna råd för den individuella utvecklingsplanen med skriftliga omdömen." Det ligger på remiss fram till den 30 oktober och du kan hämta den här på Skolverkets hemsida.

Barnverkets översikt

För att bringa ordning och få en överblick över hur det ser ut i landet har vi sammanställt följande tabell och förklarande texter. Tabellen visar typ av omdömen eller betyg för respektive årskurs gentemot måldokumenten. Vi kommer att fylla på listan allteftersom vi får vetskap om hur det använts i olika kommuner. för just din kommun så får vi en komplett översikt.

Kommunala
grundskolor
Skriftliga omdömen per årskurs
Betyg
åk 1-3*
åk 4-5**
åk 6-7***
åk 8-9
Stockholm
(20081023)
Osäkert
Ja
Osäkert
Ja
I hög grad
Osäkert
Ja
I hög grad
Godkänt (G)
Väl godkänt (VG)
Mycket väl godkänt (MVG)
         

* Omdöme gentemot måldokument för årskurs 3.
** Omdöme gentemot måldokument för årskurs 5.
*** Omdöme gentemot måldokument för årskurs 7.

Skriftliga omdömen

Riksdagen har beslutat att skriftliga omdömen får vara betygsliknande från och med den 15 juli 2008, vilket i praktiken innebär från och med höstterminen 2008. Minst en gång varje termin, i samband med utvecklingssamtalet, ska läraren i varje ämne eleven läser skriva ned hur det går för eleven i relation till målen i läroplanen och kursplanerna. Det är upp till rektorn att besluta hur de skriftliga omdömena skall utformas, men det bör anpassas till elevernas ålder och förutsättningar.

De skriftliga omdömena ska skrivas in i den individuella utvecklingsplanen, tillsammans med information om vilka insatser som behövs för att eleven ska nå målen.

Nyheterna i bestämmelserna om den individuella utvecklingsplanen i 7 kap. 2 § grundskoleförordningen är att:

  • den individuella utvecklingsplanen inte enbart ska vara framåtsyftande, utan också innehålla skriftliga omdömen om elevens kunskaper i varje ämne i varje årskurs,
  • omdömena kan vara betygsliknande,
  • omdömena kan gälla elevens utveckling i övrigt om rektor så beslutar.

Även under de terminer när betyg utfärdas ska skriftliga omdömen om elevens kunskapsutveckling ges. Notera att en elev som inte kan ges betyg i ett ämne i årskurs 9 ska få en skriftlig bedömning av sin kunskapsutveckling (7 kap. 9 § grundskoleförordningen). Benämningen av denna bedömning som tidigare var ”skriftligt omdöme” har nu ändrats till ”skriftlig bedömning”.


Dagens mål- och kunskaps- relaterade betygssystem

Systemet infördes i gymnasieskolan 1994. Elevernas kunskaper bedöms i relation till specificerade kunskapskvaliteter i form av mål och kriterier. Kursplanernas mål för ett ämne eller en kurs anger vilka kunskaper eleverna ska utveckla. Betygskalan är godkänd, väl godkänd eller mycket väl godkänd.

Förslag till ny betygskala

I februari presenterade utbildningsminister Jan Björklund ett förslag till ny betygsskala från årskurs 6 för alla Sveriges elever. Förslaget innebär att dagens tre godkända betygssteg kommer att ersättas av fem (A, B, C, D och E). Dagens icke godkänd ersätts av F, och i de fall där bedömningsunderlag helt saknas sätts ett streck i betyg. Regeringen vill införa de nya betygen i gymnasieskolan 2010/2011 och i grundskolan läsåret därpå.

Hur ska nya betygsstegen översättas till betygsvärde?

Förslaget är att betygsvärdet ska fastställas enligt en skala där betyget E ges värdet 10 och värdet för varje betygssteg därefter ökar med 2,5. Högsta betygsvärdet blir då 20. För icke godkänt resultat, betyget F, ges även i fortsättningen betygsvärdet 0.

Skolverkets allmänna råd

Skolverkets allmänna råd är rekommendationer till stöd för hur skolans författningar(lagar, förordningar och föreskrifter) kan tillämpas. Ett allmänt råd utgår från en författning. Det anger hur man kan eller bör handla och syftar till att påverka utvecklingen i en viss riktning och att främja en enhetlig rättstillämpning.

Råden bör således följas såvida skolan inte kan visa att den, fastän man handlar på andra sätt, ändå uppfyller kraven i bestämmelserna.

Referenser:
Förslag till allmänna råd för den individuella utvecklingsplanen med skriftliga omdömen (remiss 2008-10-22)

Frågor och svar om skriftliga omdömen
Regeringen, Utbildningsdepartementet

En individuell utvecklingsplan med skriftliga omdömen
Promemoria, Utbildningsdepartementet

Lag och förordning

Skollagen (1985:1100)
Skollagen, som är stiftad av riksdagen, innehåller de grundläggande bestämmelserna om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning.

Grundskoleförordningen (1994:1194)
En förordning är en rättsregel som beslutas av regeringen. Förordningarna publiceras antingen i SKOLFS (Skolverkets författningssamling) eller i SFS (Svensk författningssamling).

Urval av förordningar som rör förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg respektive skola och vuxenutbildning (Skolverket).