Partifrågor, valet 2010     

Så här svarar Rödgrönt samarbete

Så här svarar Alliansen

Förskolan
1. Hur förklarar ert parti att barnen i förskolan inte ska omfattas av någon skyddande arbetsmiljölagstiftning?
(Alla andra grupper i skolan och på arbetsmarknaden har lagfäst arbetsmiljöskydd.)

Vänsterpartiet anser att arbetsmiljölagen, som en konsekvens av att förskolan blir en egen skolform, i tillämpliga delar ska utvidgas till att även omfatta barn i förskolan.

Det finns arbetsmiljöregler som även omfattar förskolan, men vi håller med om att lagstiftningen är för svag. Vi menar att arbetsmiljölagen ska utvidgas till att även omfatta barn i förskolan. Det är en rimlig konsekvens av att förskolan blir en egen skolform och också om man betänker förskolans generella utveckling.

Miljöpartiet anser att förskolan ska omfattas av arbetsmiljölagen och har motionerat om det tillsammans med Vänsterpartiet och Socialdemokraterna.

I den nya skollagen har vi slagit fast att bestämmelserna om trygghet och studiero ska gälla för samtliga skolformer utom förskolan och fritidshemmet. Arbetsmiljöreglerna är inte direkt tillämpliga på så pass små elever som i förskolan och förskoleklassen. Men för Centerpartiet är det självklart att ett olämpligt beteende från en lärare i förskola eller förskoleklass ska uppdagas och vårdnadshavare informeras

Arbetsmiljölagstiftningen är utformad utifrån förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare. Den är varken avsedd eller anpassad för förskoleverksamheten. Istället regleras förskolebarnens miljö i skollagen. Vad gäller förskolans personal gäller dock arbetsmiljölagen, precis som på alla andra arbetsplatser.

Vi moderater står bakom regeringens förslag till ny skollag. Det är huvudmannens uppgift att se till att det är en bra, säker och trygg arbetsmiljö för alla i förskolan. Arbetsmiljölagen är inte direkt tillämplig på så små barn som i förskolan.

Som Barnverket skriver, så lade en utredning förslag om att arbetsmiljöfrågan för barn i förskolan skulle in i skollagen. Den tillsattes dock av den förra regeringen och Kristdemokraterna har inte riktigt delat utredningens slutsats.

2. Vilka åtgärder kommer ert parti vidta för att åtgärda den här bristen?

Vi har nyligen lämnat detta förslag i riksdagsmotion och hoppas att vi kommer att genomföra detta under nästa mandatperiod om vi får förtroendet ingå i en regering efter valet i höst.

Vi har tillsammans med V och MP föreslagit att det ska utredas och beslutas hur - inte om - arbetsmiljölagen ska omfatta barn i förskolan.

Om vi rödgröna vinner valet så kommer vi lägga fram ett lagförslag om att arbetsmiljölagen ska omfatta även förskolan.

Ett sätt är att stärka statusen på förskolläraryrket. Det sker bla genom de förslag till nya läroplaner för förskollärare som är framtagna. Vi tror att ett stärkt pedagogiskt uppdrag för förskollärare som bygger på en helhetssyn där olika sidor av barns utveckling och lärande.

Barnen i förskolan ska omfattas av skollagens motsvarande regleringar kring miljön, vilket vi tycker är en rimlig ordning. Här framgår t ex att barngrupperna ska ha en lämplig sammansättning och storlek. Det är också bra att barnens miljö i förskolan lyfts fram ytterligare i nya skollagen. Det är viktigt för att förebygga ohälsa och i övrigt skapa en god inne- och utemiljö för barnen i förskolan.

Vi kommer självklart noga följa hur skollagen implementeras och vilka effekter det får ute i verksamheten.

Vi kommer att fortsätta att verka för att barn i förskolan ska omfattas av en arbetsmiljölagstiftning.

3. Kommer ert parti att rösta för ett förslag i riksdagen om nationella riktlinjer med maxtak för barngruppstorlekar i förskolan?

Nej, vi vill öka kvaliteten inom förskolan genom att satsa på mer resurser till ökad personaltäthet och kompetensutveckling.

Ja. Det är inte säkert att just riksdagen ska besluta det exakta antalet barn per grupp, men vi vill införa nationella riktlinjer ja.

Nej. Det är på många håll angeläget att storleken på barngrupperna minskar, men vi det är en fråga för kommunerna, inte för staten.

Nej,vi vill inte ange något mått för hur stora eller små barngrupparna ska vara- det är kommunens ansvar.

Det är mycket viktigt att barngrupperna inte är för stora, men eftersom kommunerna ansvarar för hur förskolan organiseras bör detta hanteras bäst på lokal nivå. Barngruppens sammansättning (t.ex. åldersvis), personaltätheten m.m. är också viktiga för att barnomsorgen ska hålla god kvalitet.

Det går inte att säga vad som är en bra storlek på en barngrupp men klart är att när en barngrupp är för stor övergår pedagogik till förvaring. Våra möten med förskolans personal visar att inte ens de som känner verksamheten bäst har ett svar på hur stor en fungerande barngrupp bör vara. Barnens ålder, barnens egenskaper och bakgrund har betydelse. Vårt svar blir därför att en barngrupp aldrig får bli så stor att barnen inte kan utvecklas under ordnade former. Personaltätheten måste vara så hög att alla barn blir sedda.

Nej. Grupperna ser olika ut och det maximala antalet varierar därför beroende på vilka som ingår och hur verksamheten kan organiseras. Skolverket har tagit fram riktlinjer - max 15 barn - och dessa anser vi bör följas.

Fritids
4. Vilken betydelse anser ert parti att fritids har för måluppfyllelsen i skolan?

Fritidshemmen är en del av utbildningssystemet och viktiga för att ge barn en bra och meningsfull fritid samt stöd i deras utveckling. De ska ingå som en integrerad del i en samlad skoldag och deras pedagogiska uppgift och betydelse bör också lyftas fram i och med att läroplanen även gäller för fritidshemmen. Därför anser vi att fritidshemmen måste göras tillgängliga för alla barn.

Fritidshemmen har stor betydelse. Inte minst för att ge elever stöd med t.ex. läxläsning – det skiljer sig väldigt mycket mellan olika elever om man kan få hjälp hemma, och om man har ett eget rum att göra läxor i eller inte. De borgerliga partierna har föreslagit att utbildningen för fritidspedagoger ska förkortas, det är vi starkt kritiska emot och vill ändra på.

Skolan ska ge alla barn möjlighet att utvecklas och nå målen. Det är absolut centralt för Miljöpartiet. Vi tycker att fritidshemmen spelar en viktig roll som ett komplement till skolan, men även barn som inte går på fritids har rätt att nå målen.

Centerpartiet anser att fritids har en mycket viktig roll att fylla - inte minst för att skapa kreativ sysselsättning för unga. Men det är en del av den frivilliga skolan -med egen läroplan- och ska inte utgöra en förutsättning för att nå grundskolan måluppfyllelse.. Men fritids kan ha en positiv påverkan på grundskolan måluppfyllelse.

De senaste årens utveckling har medfört att cirka 80 procent av eleverna i åldrarna 6–9 år nu finns i fritidshem, vars verksamhet integreras alltmer med skolarbetet. Därmed har fritids betydelse ökat för måluppfyllelsen. Därför är det viktigt att eleverna kan erbjudas en meningsfull fritid, rätt atmosfär för läxläsning och framförallt duktiga fritidspedagoger. Folkpartiet har därför reformerat fritidspedagogutbildningen, som nu blir en särskild inriktning inom den nya grundlärarutbildningen. Vi

Fritids fyller en viktig funktion och i synnerhet för de barn som inte får hjälp hemma vid köksbordet. Fritids är en fristående och valfri verksamhet, vi moderater anser att man ska höja den pedagogiska kvaliteten i fritids.

Kristdemokraterna anser att det är viktigt att barnen har en meningsfull sysselsättning efter skolan, eftersom det ger en möjlighet till inlärning under friare former.

5. Vilka åtgärder kommer Ni att genomföra för att höja kvaliteten på fritidshemmen i enlighet med Skolinspektionens granskning?

Fritidshemmen och skolbarnsomsorgen är lågt prioriterade. Statsbidraget till personalförstärkningar i skola och fritidshem som infördes 2001 kom aldrig fritidshemmen till del och kommunerna har heller inte satsat några egna medel i verksamheten. Därför behövs det mer resurser till fritidshemmen. Skrivningar i skollagen bör skärpas vad gäller gruppernas sammansättning och för att kunna bedriva en meningsfull och pedagogisk verksamhet bör grupperna inte vara större än 20 barn och ha minst två personal - dvs samma personaltäthet som i början 1990-talet.

Förbättra fritidspedagogernas utbildning istället för att förkorta den. Ställ tydliga krav på fritidshem och skolor att samverka. Öka kommunernas resurser så de kan satsa mer på bl.a. fritids och prioritera fritids före skattesänkningar.

Vi är beredda att se över om det kan behövas skärpningar av kvalitetskraven på fritidshemmen.

Ett problem är att alltför få sökt sig till fritidspedagogutbildningen pga. otydligheter i dagens lärarexamen. Genom den nya utbildningen för fritidspedagoger tror vi att blir mer "tydligare" med mer fokus på fritidsverksamhetens kärnuppgifter. Ledarskapet (skolledarna) är nyckeln till bra kvalitet inom all skolundervisning.

Kvaliteten i fritidshemmen är mycket skiftande. Ett skäl är att målen för verksamheten är otydliga. Folkpartiet vill därför göra en översyn av målen. En utgångspunkt i en sådan översyn bör vara att fritidshemmen i ökad utsträckning ska stödja skolarbetet, till exempel med läxhjälp. Ett allvarligt problem är att så många fritidshem har alldeles för låg lärartäthet. Folkpartiet har reformerat fritidspedagogutbildningen för att göra den mer attraktiv (se fråga 4).

Det är huvudmännens ansvar att se till barngrupperna på fritids är på en sådan nivå att kvaliteten inte blir lidande, att det anställs behörig personal och att det är en god arbetsmiljö. Regeringen ger i den nya skollagen skolinspektionen starkare muskler, om det visar sig att huvudmännen inte följer skollagen kan de nu få starkare sanktioner. Dessutom kommer fritidslärarutbildningen att stärkas i den nya lärarutbildningen.

Kristdemokraterna är medvetna om problematiken runt fritidshemmen. Den nya lärarutbildningen för fritidshem är ett steg att stärka kvaliteten, men fler steg behöver tas.

Skolan
6. Hur ser ert parti på tillgängligheten av elevhälsa och specialpedagogiskt stöd på varje skola?
(Vad är minsta kravnivå t ex? Svara gärna i antal barn per skolsyster, psykolog etc.)

Elevhälsa ska anordnas i sådan omfattning och lokaliserat på ett sådant sätt att den praktiska tillgängligheten för eleverna är god. Vi vill utreda frågan om hur tillgängligheten för eleverna ska förbättras utifrån deras behov. Huvudmannen ska vara skyldig att anordna skolhälsovård och den ska vara avgiftsfri.

När vi diskuterade förslaget till ny skollag var det några saker som skilde oss från regeringen. Dels vill vi att elevernas rätt till kostnadsfri elevhälsa ska finns kvar även i nästa skollag. Dels vill vi förtydliga i lagen att elevhälsan ska finnas så nära och under så stor del av skoldagen att tillgängligheten för eleverna är god. Skolinspektionen ska kunna granska och ställa krav på bättring om det finns för få anställda per barn. Däremot har inte riksdagen bäst kompetens för att bestämma ett givet antal som gäller för alla situationer. Det beror till exempel på elevernas behov, och vi vill inte att skolorna anpassar sig efter en minimi-nivå.

Vi rödgröna anser att alla elever ska ha tillgång till elevhälsa i sådan omfattning och lokaliserat på ett sådant sätt att den praktiska tillgångligheten för eleverna är mycket god. Det specialpedagogiska stödet är mycket viktigt och behöver på sina håll öka för att alla elever ska ges möjlighet att nå målen.

Vi har ingen formulerad kravnivå då detta är en kommunal angelägenhet. Däremot anser vi att tillgängligheten av elevhälsovård ska öka, tex genom att det ska finnas en skolpsykolog eller kurator på varje skolan eller skolområde.

Detta är mycket viktigt, och här gör vi nu satsningar. I den tidigare skollagen angavs att elever ska ha tillgång till endast skolläkare och skolsköterska. Folkpartiet har sett till att utöka med psykolog och kurator i den nya skollagen. Dessutom ska det finnas tillgång till personal med kompetens att tillgodose elevernas behov av specialpedagogiska insatser. Detta ska gälla oavsett skolform. Den nya skollagen ska gälla från den 1 juli 2011.

Regeringen stärker elevernas rätt till elevhälsa i den nya skollagen, det centrala är inte hur många skolsystrar som det finns per elev utan att eleverna har tillgång till kvalitativ hjälp.

Vi har inte uttryckt oss i form av kvantitativa begrepp utan i form av kvalitativa begrepp. Kristdemokraterna anser att en elev under dagen ska ha rätt att vid behov kunna få kontakt med personal inom elevhälsan som har utbildning att möta behovet. Varje skola som har elever i år 7–9 ska ha en fältassistent knuten till sig.

7. Kommer ert parti att rösta för ett förslag att införa en ”Lex Skola” (en direkt motsvarighet till Lex Maria på vårdens område) som lagstadgar all skolpersonals rättighet och skyldighet att anmäla allvarliga missförhållanden och kränkande behandling i förskolan och skolan? 

Såväl rektor som personal bör ha en handlingsplikt, inte bara anmälningsplikt om någon utsätts för kränkande behanling.

Ja. Vi har föreslagit det i ett antal år i riksdagen och vi vill genomföra det.

Vi är positiva till en Lex skola som lagstadgar skolpersonalens rättighet och skylighet att anmäla allvarliga missförhållanden och kränkande behandling i förskola och skola, men har ännu inte tagit slutgiltig ställning i frågan.

Ja, Det är Centerpartiet som drivit denna fråga i Alliansregeringen och sett till att en utredning blivit tillsatt.

Vid misstanke om mobbning ska skolans personal ha anmälningsplikt. Vi vill också att mobbning blir en egen brottsrubrik.

Ja, det är regeringen och vi moderater positiva till.

Kristdemokraterna har i regeringen bidragit till att en utredning med detta innehåll har kommit tillstånd. Se http://www.riksdagen.se/webbnav/?nid=3260&doktyp=dir&dok_id=DIR2010:44&rm=2010&bet=2010:44

Utbildningens övergripande syfte och kunskapssyn
8. Ska skolans demokratiuppdrag och fostrande - utvecklande uppdrag vara jämställt med skolans kunskapsuppdrag

Skolan ska inte bara förmedla kunskap som är till nytta i arbetslivet och vid fortsatta studier utan också utvecklas kunskap och förmåga att aktivt delta i samhällslivet. Därför ser vi det som att demokratiuppdraget till en stor del är en del av kunskapsuppdraget. Vi ser heller ingen principiell motsättning mellan de olika uppdrag som skolan har och har skolan fått ett uppdrag ska det utföras och den ska få de resurser som behövs för att ta detta ansvar.

Dessa mål står inte i konflikt med varandra. Skolans demokratiuppdrag och fostrande uppdrag har ett starkt egenvärde. Dessa uppdrag och skolans värdegrund ger också en bättre miljö för att ta in mer kunskaper.

Att förmedla kunskap till barn och elever förutsätter ett fostrande och demokratiskt arbetssätt i skolan. Miljöpartiet anser inte att dessa uppdrag står mot varandra, utan snarare att de är ömsesidigt stödjande.

Ja

Vi anser att skolans huvuduppgift är att förmedla kunskaper till eleverna. Men givetvis har skolan även ett viktigt fostrande uppdrag, som ska främja elevers utveckling samt förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Ett sådant viktigt mål är att motverka traditionella könsroller. Folkpartiet vill bland annat satsa på fler genuspedagoger.

Vi anser att den nya skollagens portalparagraf är central för hela skollagen och att den betonar rätt saker. Kunskap är skolan huvuduppdrag och det är kunskapen i skolan olika ämnen som ska vara det centrala. Självklart står de olika uppdragen inte i konflikt med varandra, tvärtom är de beroende av varandra, vår demokrati stärks av ökade kunskaper

Kristdemokraterna har inom regeringen deltagit i framtagandet av den nya skollagen, och för oss kommer kunskaps- och värdeuppdragen i första hand. Det betyder dock inte att det är ett långt steg till skolans demokratiuppdrag och fostrande roll, de har en självklar och framträdande roll i skolan.

9. Hur beskriver ert parti sin syn på kunskap?

Kunskap betyder förmåga att förstå, ordna, värdera och utveckla ett samlat vetande. Lärande är inte lika med inlärning. Lärande försiggår i en social process. Elever kommer till förskola och skola med olika förutsättningar och skilda sätt att tänka, något som måste påverka lärandeprocessen. För Vänsterpartiet är kunskap en rättighet för alla och det är utbildningsväsendets skyldighet att se till att alla får denna rätt.

Det är en väldigt klok fråga även om vi givetvis inte fastslagit någon socialdemokratisk "definition" av kunskap, det vore förmätet av oss. Kunskap är delvis hårda fakta - t.ex. att lära sig läsa, skriva, räkna ordentligt. Men också att kunna visa att man förstått, använda sina kunskaper själv och i arbete med andra, och kunna argumentera utifrån sin kunskap. Vi ser också på kunskap som en rättighet, en förutsättning för att kunna tillvarata sina rättigheter och utvecklas, att kunna leva sitt liv så som man vill leva. Därför är allas rätt till kunskap en viktig demokratifråga och jämlikhetsfråga - det är vem du är och vad du vill som ska spela roll i livet, inte vilken bakgrund du har.

Miljöpartiet utgår ifrån ett brett kunskapsbegrepp. Dels naturligtvis själva stommen i begreppet, att behärska fakta och begrepp vilket är en huvuduppgift för skolan. Men begreppet innefattar även att kunna använda och bedöma fakta, att värdera och kritiskt granska.

Vi vill att detta på ett tydligare sätt ska genomsyra den svenska skolan och att synen på kunskap uppgraderas. Samtidigt måste skolan mer se till elevernas unika kompetenser och färdigheter och inse att all kunskap inte är mätbar, t.ex. entreprenörskap och ”tasigförsamhet”. Kunskaper om entreprenörskap är viktigt för elevens framtida utveckling och möjligheter

Vår syn på kunskap går hand i hand med vår syn på individen. Som liberaler vill vi att varje människa får möjlighet att utvecklas, påverka sin situation och prova att förverkliga sina livsdrömmar. För att lyckas med det krävs tydligare fokus på kunskap - från förskola till forskning. Folkpartiets mål är att alla elever ska klara kunskapsmålen. Därför är det avgörande att vi skapar arbetsro och har tydliga kunskapskontroller men också att vi förbättrar stödet till dem som behöver hjälp och stimulerar de elever som vill läsa i en snabbare takt.

Frågan är filosofisk till sin natur men ur ett skolperspektiv är kunskap att eleverna ges förutsättningar att nå de nationella kunskapsmålen i respektive ämne.

Vi ansluter oss till den kunskapssyn som skisserades i "Skola för bildning", där talas det om fyra olika kunskapsformer: fakta (”Lissabon är huvudstad i Portugal”), förståelse (”Sovjetunionens fall berodde på frihetslängtan och ekonomiska svårigheter”), färdighet (förmåga och skicklighet i att slå i en spik) och förtrogenhet (känsla för något; gut feeling, el motsv.). Denna modell rymmer både handens och huvudets kunskap. Kristdemokraterna har länge drivit tydligare valmöjlighet i gymnasiet mellan teoretiska program och yrkesprogram: vi har också fått igenom en gymnasial lärlingsutbildning och en yrkeshögskola som parallell med högskola/universitet.

Bakgrund och Barnverkets kommentarer till frågorna.

Partiundersökningen är genomförd av Barnverket under maj-juni 2010. Mer information finns att läsa på www.barnverket.nu.